Full screen

Share

Show pages

BILBOKO HEZKUNTZA FAKULTATEKO gelen AIREAREN BALDINTZA TERMOHIGROMETRIKOEN DIAGNOSTIKOA ETA INPLIKAZIOAK DOZENTZIAN

Want to create interactive content? It’s easy in Genially!

Get started free

GrAL 1

Arantzazu Jauregialtzo

Created on May 10, 2022

Start designing with a free template

Discover more than 1500 professional designs like these:

Transcript

2022/06/21

Egilea: Arantzazu Jauregialtzo Mujika Zuzendaria: Alvaro Anton Baranda

BILBOKO HEZKUNTZA FAKULTATEKO gelen AIREAREN BALDINTZA TERMOHIGROMETRIKOEN DIAGNOSTIKOA ETA INPLIKAZIOAK DOZENTZIAN

Lehen Hezkuntzako Gradua

Aurkibidea

Bibliografia

Ondorioak

Ikerketa

Marko Teorikoa

Helburuak

Hausnarketak

Zergatik aztertu fakultateko geletako faktore termohigrometrikoak?

2. UPV/EHU-ko Bilboko Hezkuntza Fakultateko geletako airearen baldintzen diagnostikoa

1. Airearen kalitateak ongizatean eta ikaste prozesuan duen eragina

Helburuak

Zeintzuk dira faktore termohigrometrikoen gainean indarrean dauden legeak?

Zer da barne giroa?

Ze zerikusi du barne giroak COVID-19aren transioarekin?

Ze zerikusi du barne giroak hezkuntzarekin?

Zeintzuk dira gehiegizko CO₂ arnasketaren eraginak?

Marko Teorikoa

Sintomak

Eraikin Gaixoaren Sindromea

Zer da barne giroa?

Substantzia kimikoak

MikroorganismoakBakteriak Birusak

F. Termohigrometrikoak

Zarata

Argiztapena

Hezetasun erlatiboa

Tenperatura

CO₂ kontzentrazioa

F. Kimikoak

F. Fisikoak

F. Biologikoak

Barne Giroa

Zer da barne giroa?

1027/2007 Errege Dekretua

Indarrean dauden legeak

800 ppm >

500 ppm >

500 ppm >

500 ppm >

Ordenagailu Gelak

Ikasle Egoitzak

Ikasgelak

Liburutegiak

Indarrean dauden legeak

Sintomak

Hiperkapnia

Arnasketa Zelularra

Gehiegizko CO₂ arnastearen eraginak

Zein da lotura?

Modu ez zuzena

Modu zuzena

COVID-19-aren transmisioa eta CO₂-a

Smedje, Norback eta Edling (1996)

Gaihre, Semple, Miller, Fielding eta Turner (2014)

Al-Rashidi, Loveday eta Al-Mutawa (2011)

Griffiths eta Eftekhari (2008)

Coley, Greeves eta Saxby (2007)

Ikerketaren inplikazioa hezkuntzan

  1. Gelaren ezaugarriak
  2. Neurketak
  3. Datuen antolaketa

Metodologia

Ikerketa

Carbon Dioxide Detector SR-510A

𝒙

CO₂ kontzentrazioa (ppm)

Hezetasun Erltiboa (%)

Tenperatura (Cº)

871 ppm

50%

23Cº

711 ppm

50%

23Cº

40 pertsona <

40 pertsona >

Emaitzak: Gelako pertsona kopurua

𝒙

CO₂ kontzentrazioa (ppm)

Hezetasun Erltiboa (%)

Tenperatura (Cº)

754 ppm

52%

23Cº

859 ppm

48%

24Cº

1 h 30 min. <

1 h 30 min. >

Emaitzak: Saioaren iraupena

𝒙

CO₂ kontzentrazioa (ppm)

Hezetasun Erltiboa (%)

Tenperatura (Cº)

799 ppm

56%

22Cº

802 ppm

48%

23Cº

Praktikoa

Magistrala

Emaitzak: Saio mota

𝒙

CO₂ kontzentrazioa (ppm)

Hezetasun Erltiboa (%)

Tenperatura (Cº)

2. saioa

1go saioa

818 ppm

48%

24Cº

774 ppm

52%

22Cº

Emaitzak: Zenbatgarren saioa

22Cº

𝒙

Tenperatura (Cº)

Emaitzak: Erabilpen tasa

52%

𝒙

Hezetasun Erltiboa (%)

Emaitzak: Erabilpen tasa

774 ppm

𝒙

CO₂ kontzentrazioa (ppm)

Emaitzak: Erabilpen tasa

Cascales (2009)

Carazo, Fernández, González eta Rodríguez (2012)

Aguilar, Hernández eta Ibanes (2020)

Arif, Katafygiotou, Mazroei, Kaushik eta Elsarrag (2016)

  • Pertsona kopurua eta Erabilpen Tasa
    • CO₂ kontzentrazioa
  • Saioen Iraupena
    • COVID-19
  • Saio mota eta Zenbatgarren Saioa
    • Faktore Termohigrometrikoak

    Aztergaiak

    Hausnarketak

    Zer egin dezakegu etorkizun batean?

    Aparatu homologatu batekin datu gehiago eskuratu eta kalitate txikiko barne giroak ikasleengan eragin ditzakeen sintomen inguruan ikertu.

    2. Barne giroaren kalitatea murrizten dituzten egoera eta baldintzak ekidin.

    1. Faktore termohigrometrikoek kalitatearen nolakotasunak zeharka barne giroaren kalitatea zehazten du.

    3. Irakasleen egin beharretako bat da faktore termohigrometrikoak kontrolatzea.

    Ondorioak

    Al-Rashidi, K., Loveday, D. eta Al-Mutawa, N. (2012). Impact of ventilation modes on carbon dioxide concentration levels in Kuwait classrooms. Energy and Buildings, 47, 540-549.

    Aguilar, N. E., Hernández A. A. eta Ibanes, C. (2020). Características del SARS-CoV-2 y sus mecanismos de transmisión. Revista Latinoamericana de Infectología Pedíatrica, 33(3), 143-148.

    Smedje, G., Norback, D. eta Edling, C. (1997). Subjective indoor air quality in schools in relation to exposure. Indoor Air, 7(2), 143-150.

    Griffiths, M. eta Eftekhari, M. (2008). Control of CO2 in a naturally ventilated classroom. Energy and Buildings, 40(4), 556-560.

    Gaihre, S., Semple, S., Miller, J., Fielding, S. eta Turner, S. (2014). Classroom carbon dioxide concentration, school attendance and educational attainment. Journal of school health, 84(9), 569-574.

    Cascales, M. (2009). Determinación del Sindrome del Edificio Enfermo. Revista Digital de Prevención.

    Coley, D. A., Greeves, R. eta Saxby, B. (2007). The effect of low ventilation rates on the cognitive function of a primary school class. International Journal of Ventilation, 6(2), 107-112.

    Carazo, F., Fernández, R., González, F. eta Rodríguez, J. (2013). Contaminación del aire interior y su impacto en la patología respiratoria. Archivos de Bronconeumonología, 49(1), 22-27.

    Arif, M., Katafygiotou, M., Mazroei, A., Kaushik, A. eta Elsarrag, E. (2016). Impact of indoor environmental quality on occupant well-being and comfort: A review of the literature. International Journal of Sustainable Built Environment, 5(1), 1-11.

    Bibliografia

    Eskerrik asko

    Galderarik?

    Next page

    genially options